Ghana

Första gången jag var i Ghana var när jag var 15 år och hade jobbat ihop pengar på ett lager. Min mamma skulle dit på en resa och om jag ville följa med så var det bara att jobba ihop pengarna eller börja skolan. Mitt val var enkelt målsättningen blev Ghana vilket äventyr. Jag lyckades att jobba ihop pengarna till min resa och sedan var vi i väg. Andra gången jag åkte dit var för att hälsa på en vän till familjen som var där på sin mamma ledighet. Då 31 år gammal med kameran i högsta hugg åkte jag dit och tog massor av bilder men då var det inte digitalt utan jag använde mig av film och dia. Något jag lärde mig då var att hur stolta människorna var över sina hus och vad de hade. För oss som är vana vid andra bekvämligheter se fattigdom och hur hemsk dåligt med bekvämligheter de har. Vist de hade det tufft men de visade stolt upp sina hem som de har byggt upp med sina pengar och arbetskraft.

På min resa fyllde jag min resväska med kläder vilket jag ville ge en flicka som såg ut att var lite ner. Tanken var om hon var nere och lite ledsen skulle hon bli jätte glad över min present. Jag bodde hemma hos en musiker och han hade en flicka som hade samma storlek som mig hon var alltid glad och flitig med hushållsarbetet. Jag frågade vännen till familjen om hennes bakgrund och jo hon hade det tufft men kämpade på. Jag funderade och funderade till sist bestämde jag mig för att hon skulle få mina kläder så att hon hade kläder när hon skulle ut och dansa eller åka in till staden. Dessa kläder var ju inte billiga utan fina märkes kläder. Hon tackade och blev väldigt glad över presenten. Nästa dag såg jag henne ligga och skura golvet med en av de dyraste klänningarna. Jag tappade nog min haka och skrattade inom mig, ja tanken var ju god. Jag själv slet för att kunna köpa klänningen en gång och nu har den blivit en städklänning men glad blev hon i alla fall.  

Senare i veckan skulle vi alla åka in till staden för att handla lite mat till huset och titta runt. Jag hade klätt mig i kläder som är svala linne och shorts. Flickan frågade musiker om inte jag skulle klä upp mig för vi skall ju iväg till staden. Han nämnde detta lite fint för mig för han var rädd att jag skulle bli ledsen. Sedan förstod jag vad hon menade hur man var finklädd. Stolt kom hon ut från huset klädd i afrikanskakläder ett kraftigt mönstrat tygstycke runt huvudet och samma tyg bar hon en klänning med stora puffärmar värre än 80-talet. Nu förstod jag vad som var finklädd i deras ögon och jag kan instämma hon var väldigt finklädd i sin klänning men om jag skulle haft samma klänning skulle det se roligt ut.

På min resa råkade jag ut för massor av kultur krockar och först blev jag tyst och sedan har jag skrattat massor av gånger åt alla lustiga situationer.