Det känns om det vore som igår vi lekte vita stenen eller
tittade på Ann på Grönkulla som vi slaviskt tittade på. Malin hörde bara en
liten musik stycke på tv och sedan satt hon sig vid piano och spelade upp låten
redan då var hon grym på piano. Vi sprang i slänten mellan våra vilket inte var
så populärt att det skulle bli små stigar. Vilket fall massor med kramar och all lycka och framgång till
henne hon har kämpat som bara den.
Om ni inte har lyssnat på Niki and the dove så gör det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar